5000 CFA, sa mannen som jobbade på hotellet. Jag erbjöd honom hälften, det vill säga ca 30sek.

Lönlöst.

”I Zigiunchor hittar du inget billigare”.

Funderade på att vänta ut ett bättre pris och köpte, trots den tidiga timman, en pilsner av märket Gazelle. Gazelle måste vara Afrikas sämsta öl, blaskig som kranvatten och med en smakkarraktär som får Loka naturell att kännas smakrik och fyllig.

Gästerna på hotellet var av den sorten att man benämner det Brothell. Kopulering är jag inte ute efter så ölen sveptes snabbt och jag cyklade vidare. Jag hade redan besökt tre hotell som alla varit för dyra.

Mina ögon svepte över alla de handmålade skyltarna som kantrar vägen samtidigt som jag försökte undvika alla hålor i asfalten. Kippning, Cola, Internet, Mat, Bröd. Inget boende.

Av en slump hittade jag ett hotell och innan jag hunnit fråga om priset dök en liten portugis upp med en öl i näven. I min ålder, med rastastil och rödsprängda ögon bjöd han på en pilsner och några timmar senare satt jag under ett träd i hans väns trädgård i utkanten av Ziginchour. Den lilla Portugisen och hans kumpaner bolmade på något som luktade luntning fast sötare. Jag nöjde mig med pilsner i skuggan.

       

Genuin gästfrihet var lagen som gällde under trädet i den enkla trädgården. Både mat, en spann vatten och tältplats bjöds det på innan morgonen kom och jag fixade mitt visum till Guinea-Bissau, landet en timmes cykeltur bort från Ziginchour.

Den lilla Portugisen och hans vänner är inte som andra rastafaris i Afrika; Tillgjorda enbart för att få turister att köpa typiskt Afrikanska prylar som inga Afrikaner verkligen använder. Nej, den lilla Portugisen är geniunt intresserad av folkslagen runt Casamance och norra Guinea-Bissau. En observatör med enorma mängder information som inte bara observerar utan även handlöst kastar sig in i samhället.

En av honom nyöppnad och enkel bar i Sao Domingos är den lilla Portugisens nyckel till att komma kulturen nära; Hit kommer barn för att kolla på film, rastafaris för att dricka kola, här sitter Casamancerebeller och pimplar rom och här planerar gränshandlarna sina nästa drag över en Pampa-öl.

Här hälls hemmagjord rom ur femlitersdunkar över till plastkoppar för att svepas, antingen som det gift det är eller tillsammans med honung. Här är pissoaren ett hörn av den lilla bit mark Portugisen hyr. Här är kylskåpet en gammal ofungerande frysbox fylld med inköpt is och här blandas konversationer på Portugisiska, Franska, Jola, Fula och Kreol med den bästa av traditionell och modern västafrikansk musik. Här står även en viss gul vän i ett hörn och spanar…

Simma lugnt!